milenabergquist

The calm before the storm heter det på engelska också och det är precis vad som råder här i Whistler. De har nu stängt de stora parkeringsplatserna för bilburna skidåkare vilket gör att det är nästan tomt i backarna, rapporterar OS-volontären. Det var det för övrigt innan också. "We call it dead", som en kvinna sa idag som jobbade vid foten av Blackcomb. Säsongen här har hittills varit usel, enligt en taxichaufför vi åkte med härom dagen. 45 procent lägre beläggning är förra året. "Då hade vi ingen snö, i år har vi massor, men inga människor", sa han uppgivet. Men å andra sidan var han ju hoppfull inför OS och för kommande säsonger. Nu när världen kommer att få upp ögonen för den här delen av världen.

Så här såg det ut i backarna idag.

På morgonen:



På eftermiddagen:



Biljetter finns kvar till de flesta tävlingar. Jag ska köpa i morgon. För jag vill ju gå på någon av damernas utförsåkningslopp. Inte så mycket för damerna, utan för den där killen med brandgul hjälm.

Så här såg det ut i byn i eftermiddags:



Igenbommad infolåda.



Tomma gator.



En vilsen snoboardkille i gondolakö.



Oj då. Hur får man bilden åt rätt håll? Bakom snickaren syns prisutdelningsscenen.



Village square. Här ska det vara underhållning om kvällarna.



Kö till biljettluckan. Som sagt, det finns biljetter kvar till alla evenemang i Whistler. Biljetterna är svindyra, så det är inte så konstigt. Byn börjar bli full av blåklädda volontärer. 2740 stycken, typ. Mannen med väskan var vip-chaufför, berättade han för mig.



En annan sida av prisceremoniplatsen. Det jobbas för fullt.