Gigantisk fish and chips i Squamish
Idag gjorde volontären en paus från backarna och istället åkte vi på utflykt till Squamish, en stad med 14 000 invånare cirka 5 mil söder om Whistler. Vägen dit är verkligen gudomligt vacker - så heter den också Sea to Sky highway. Urgammal trakt och hem för the Squamish nation. Vattenfall, skog, berg, bäckar och hav. 
Inte världens bästa bild eller världens bästa fotoväder, men ändå. Ni får en liten aning.
Squamish var ett en gång ett center för loggning av trä och träindustri. Havet går ändå upp hit. Och eftersom en avlägsen träindustri som denna inte är särskilt lönsam längre har staden i många fört en ganska tynande tillvaro, sa en dam vi pratade med i hamnen som var en sorglig syn:
Men dessa lite sorgliga bilder över förfall behöver inte göra någon ledsen. För damen vi pratade berättade att snart skulle hela den gamla hamnen med sina rostiga båtar och trasiga pirar förvandlas till ett stilfullt område med hus, parker och promenader. Hon trodde Squamish hade en ny framtid som turistort för naturälskare. Hoppas att hon har rätt.
Vi åt lunch inne på Main street och Lasse valde fish and chips. In kom en gigantisk portion. "Wow, so much", sa Lasse. "You're a big boy, you can eat it", sa servitören. Och det kunde han. Själv inmundigade jag en lite fiskburgare och sallad.
För övrig heter bästa sushistället i Whistler - Sachi sushi, där åt vi igår. Fantastiskt fräsch sushi! Men Lasse hälsar att fishen på bilden inte heller gick av för hackor.
Inte världens bästa bild eller världens bästa fotoväder, men ändå. Ni får en liten aning.
Squamish var ett en gång ett center för loggning av trä och träindustri. Havet går ändå upp hit. Och eftersom en avlägsen träindustri som denna inte är särskilt lönsam längre har staden i många fört en ganska tynande tillvaro, sa en dam vi pratade med i hamnen som var en sorglig syn:
Men dessa lite sorgliga bilder över förfall behöver inte göra någon ledsen. För damen vi pratade berättade att snart skulle hela den gamla hamnen med sina rostiga båtar och trasiga pirar förvandlas till ett stilfullt område med hus, parker och promenader. Hon trodde Squamish hade en ny framtid som turistort för naturälskare. Hoppas att hon har rätt.
Vi åt lunch inne på Main street och Lasse valde fish and chips. In kom en gigantisk portion. "Wow, so much", sa Lasse. "You're a big boy, you can eat it", sa servitören. Och det kunde han. Själv inmundigade jag en lite fiskburgare och sallad.
För övrig heter bästa sushistället i Whistler - Sachi sushi, där åt vi igår. Fantastiskt fräsch sushi! Men Lasse hälsar att fishen på bilden inte heller gick av för hackor.
Kommentarer
Trackback
