Det finns alternativ

Nu har vi åter blivit skoningslöst påminda om vikten av våra val. Att grisarna får betala för att vi ska kunna köpa billigt kött. Det var många år sedan jag köpte en "vanlig" julskinka och jag försöker välja krav eller Svensk Sigill-märkt griskött. Men så ibland, speciellt här nere på Bjäre där de ser ut att ha så fint kött i diskarna både hos Kötthallen och Heberleins, slinker en och annan hel kotlettrad med svål ner i kundkorgen. Men nu är det slut med det. Nu ska jag fråga överallt vart köttet kommer från, om det har någon märkning och jag kommer inte köpa en fläskbit till om jag inte vet att grisen har haft det bra. I Stockholm är det lättare att hitta bra griskött än här nere.

Fältöversten och Vasahallen har den Svenskt-Sigillmärkta Nibblegrisen. På den gården har jag varit och vet att de ta utmärkt hand om sina djur.
Cajsa Warg har djur från Domta och Roslagskött. Och det finns fler.

Vi måste ta ställning och vara ytterst noga i våra val så att djuren får det bättre i framtiden. Hellre en dyr fläskfilé om året än en var och varannan vecka från ett plågat och misskött djur. Djur känner livsglädje och trivsel precis som vi människor. Att tro att misshandlade djurs kött inte påverkar oss när vi äter detta, är att lura sig själv. Vi bygger våra kroppar med deras energi.


Mycket söt film

Hyr denna omedelbart: Min misunnelige frisør. En norsk pärla.

PS. Pumpasoppa är gott. Ha dock inte i fyra kvistar färsk rosmarin, som det stod i receptet. I alla fall, mixa dem inte med pumpan och det andra. Det blir en rosmarinsoppa. Intressant, men...
Supergott, däremot, är att skiva ett gott bröd, till exempel ett vitt surdegsbröd från Bakery & Spice. Pensla på lite olivolja på båda sidor. Tryck på riven parmesan på en sida. Stek båda sidor i olivolja. Lägg sedan denna krutong i soppan. Mums.


Enkla meditationer

Så fort man känner en tanke som förminskar på något sätt. Så fort vi känner att vi inte tillåter oss att vara i vår glädje kan det vara bra att säga stopp till sig själv. Sitt eller ligg ner. Gör det bekvämt för dig själv. Ta tre djupa andetag. Andas in genom näsan och fyll lungorna och magen med ny frisk luft. Håll andetaget en lite stund och släpp långsamt ut luften igen. Tänk dig att du gör dig av med alla negativa tankar. Tänk på vad du just nu har att vara tacksam över. Känn tacksamheten flöda genom kroppen. På http://www.chopra.com/agnilight/oct09/podcast hittar man små korta enkla meditationer som kan göra underverk. Pröva!

Nu ska jag göra en pumpasoppa till lunch. Min syster, min mamma, min systerdotter och min systers två vänner kommer och hälsar på. Kul! Sedan ska jag göra en äppelpaj med björnbär. Ha en ljuvlig lördag. M

Det stormar på Bjäre

Ute viner det, kan jag tala om. Hela dagen har regnet piskat mot fönstren. Molly gick till brevlådan (25 meter) sedan vägrade hon gå ett steg till. Skönt.

Precis när jag satt in den marockanska kycklinggrytan i ugnen slocknade allt. Jag fick treva mig ut i hallen och leta efter ficklampan. Strömmen hade gått i stormens fotspår. Lite spännande faktiskt. Istället för grytan fick jag äta finncrisp (jag älskar finncrisp) med vällagrad gréve och lyxig gräddig delikatessyoghurt med vaniljsmak, köpt på Matdistriktet, som för övrigt är en mycket trevlig butik. Rådmansgatan 57 i Stockholm.

I dag har jag skrivit en artikel om alger för SvD. Och nu är det tomt på artikelfronten. Medvetet tomt. Jag ska nämligen dyka in i en djup skrivfas och avsluta det första av de fem halvfärdiga bokmanus jag har i min dator. Nu är det koncentration, fokus och disciplin som gäller för min del. Och det ska bli roligt, härligt och stimulerande. God kväll.



Julie & Julia

Ljuvligare film än Julie och Julia får man leta efter. Jag, som galet matintresserad, njöt hejdlöst. Gå och se den bums! Meryl Streep är som vanligt fantastisk. Den handlar om en amerikansk kvinna som bestämmer sig för att laga alla rätter ur Julia Childs klassiska kokbok An introduction to french cooking. På svenska heter den Det goda franska köket och även jag har ett särskilt förhållande till denna kokbok. På det glada 80-talet jobbade jag på Brindfors annonsbyrå som ägdes av bland andra Leon Nordin. Han är en fantastisk kreatör och hjärnan bakom flera av 80-talets mest framgångsrika reklamkampanjer. Rolig var han också och heltokig. Han kom ofta in på mitt lilla rum, jag jobbade som projektledarassistent, och snackade en stund. Sedan skällde han ut mig en gång också för att jag som korrekturläsare hade godkänt en alldeles för dålig, i hans tycke, copy. På Brindfors var det ansvar under frihet som gällde. I alla fall så var det Leon Nordin som översatte Julia Childs praktverk till svenska och jag har lagat massor ur den. Och jag kan lova att den är fantastisk. Beuf Bourgignonen är lika god som den ser ut att vara i filmen.
Jag älskar filmer som lämnar mig med en varm känsla i magen.

Se här en snutt: http://www.imdb.com/video/imdb/vi77595161

Jamie Oliver gjorde det igen

Vi hade en liten middag i lördags och lät Jamie stå för menyn. Ja, inte riktigt. Först min höstfavorit igen till förrätt. Gröna blad och endive, lite härlig grön ost - denna gång Kvibille Ädel, rostade pinjenötter och en god balsamvinäger, lite god olivolja, flingsalt och peppar. Sedan en lammstek på tre kilo från Ändebols gård, ja, jag vet att jag tjatar, men de har världens godaste lamm. Denna gång bottnade Jamie (ur boken Ministry of food) en ungspanna med morötter, lök, klyftorna av en hel vitlök och örtor. Jag tog salvia från trädgården i Skåne och rosmarin från balkongen, några lagerblad, salt och peppar. Man behövde inte ens skala lök och morötter, bara tvätta dem. Ringlade över en god olivolja och lade steken, saltad och pepprad och oljegniden ovanpå. In i het ugn, 250 grader och sedan skulle värmen sänkas direkt till 200 grader. Tre timmars bakande. Se till att det inte steker torrt genom att spä med vatten och ös gärna.

Sedan ut med steken när den är klar. Jag gillar lammstek som är genomstekt. Och håll den varm i folie. Medan den vilar gör man såsen. Försök att skeda bort rent fett. Mosa sedan grönsakerna med en potatisstöt. Häll sedan alla detta i en kastrull, vispa ur ugnspannan med lite vatten. Tillsätt det och två teskedar mjöl. Vispa ihop. Häll på ett stort glas rött vin och låt puttra ihop en stund. Späd med hönsbuljong. Sila. Häll tillbaka i kastrullen. Smaka av med salt och peppar. Himmel vilken god sås! Lammet smälte i munnen tillsammans med rostade grönsaker och potatis till.

Sedan gjorde jag en dessert jag länge tänkt göra ur hans italienska bok, en semi fredo. Det är en slags rispudding med kanderad frukt, mörk choklad och hackade pistagenötter. Den tog evigheter att göra, men blev så god, så god. Krämig, halvfrusen och fräscht osöt.

En liten och värmande historia om vaccination

Min bästa vän har en son som heter Kalle. Han har Williams syndrom, en slags kromosom-mutation som gör att han inte är som alla andra. Kalle är särdeles underbar ung man, 20 år, och han är precis sådan som vi andra "normalstörda" är innerst inne, som vi var från början innan vi lade på oss våra sociala masker, manér och började döma och mäta oss med vår omvärld. Han är så som vi borde våga vara. Han lever i nuet, är tydlig med vad han vill och inte vill och han visar stor, kravlös empati mot andra. Så här gick det till i förra veckan.

Kalle tyckte själv att han var i riskzonen för svininfluensa och gick till vårdcentralen för en spruta. Han tycker det är mycket intressant med sjukvård och spännande med vaccinationer och tittade noga på när nålen gick in i armen. Bästa vännen Gabriel däremot är livrädd för sprutor, men i rädsla för influensan bestämde han sig ändå för att vaccinera sig. Till vårdcentralen följde då Gabriels pappa, pappans flickvän och Kalle med som stöd. Kalle höll honom i handen medan Gabriel stålsatte sig.

Dagen därpå när Kalle skulle gå till skolan sa han, när han passerade köket, till sin mamma med stor vördnad i rösten: "Tänk vad modig Gabriel var igår."

När jag hörde detta tänkte jag på alla gånger jag sjäv avfärdat andras rädslor med ord som "Det är väl inget att vara rädd för", "Skärp dig".

Vi har så mycket att lära av Kalle.

PS.  Om ni undrar varför jag inte skriver så mycket nu så beror det på mitt nya liv bestående av struktur och fokusering. Det känns fantastisk och jag skriver mer om det en annan dag.


RSS 2.0