Avskedsmiddag i Aspen/Carbondale

Min kompis Sinclair Philip på Sook Harbour House är en guldgruva när det gäller restaurangtips. Ni måste gå på six89 i Carbondale, skrev han i ett mejl. En av Colorados bästa krogar - i lilla Carbondale. Vi hade åkt förbi flera gånger och sagt: "Där ser det trevligt ut!". Och det var det - ljuvligt. Så gott, vällagat, kul och billigt! Jag åt en dagens special-förrätt som var musselsoppa med vita bönor, mums. Och sedan åt jag forever braised lamb med en massa gott - se menyn nedan. Avslutade med en liten brödpuddig med kardemummaglass och vispgrädde. Är väldigt svag för just puddingar. Lasse njöt en sallad, så krispig att det kändes som om vi dragit upp den ur eget trädgårdsland, med grönmögelost och tunt skivade nyskördade rädisor, en köttbit från trakten, gräsuppfödd förstås, med maderiasås med mera. Och så avslutade han med en lite sötsalt caramel puddding. Varsitt glas vin från Colorado - en merlot och en cabernet franc och trots att vi beställde glas fick vi provsmaka, det gillar jag, och så fick man en liten karaff. Kvällens höjdare var tunna, handskurna tryffelpommes frites. Det ska friteras i sommar på Bjäre - det kan jag säga.



Milles evighetskokta lamm, som föll samman redan på tallriken, med små kronärtskockor, lök, små ungsstekta potatisar.



Lasses kött, med färsk spenat och superknaprika friterade lökpinnar och kolla in pommesen i bakgrunden.



Och morgonen därpå var det dags att säga hej då till Aspen med tårar i ögonen.



Tidningens högkvarter.



Mitt favoritkafé - Main Street Bakery.



Och hej då alla söta små hus. I det ljusblå ligger Matsuhisa - sushifavoriten.



Och hej då Carbondale igen. Det fick bli en lite fat belly burger till lunch. Sedan tog vi oss över passen till Boulder. Högst upp var det snöstorm och minus 6 grader och när vi kommit över var det 17 grader varmt i Denver.

PS. Efter två dagars snöstorm kom solen den sista dagen i Aspen och Lasse åkte upp i backen. I gondolan mötte han några "locals" som visade honom åk han inte visste fanns. Härligt avslut på en underbar månad. Jag gick min favorithike och sa adjö till The Roaring Fork River.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0