Solsting

Jag ville inte vara sämre än resten av gänget och knatade ut på en promenad, trots värmen. Och där fick jag för att inte lyssna på min kropp som var slö redan innan vi gick iväg. Efter en halvtimmes knatande över stock och sten började det gunga under fötterna och snart låg jag på marken. Vi var mitt ute bland hagar och ängar utan mobiltelefoner och andra moderniteter. Tom fick gå tillbaka till senast passerade gård och hämta vatten. Lasse och Thomas hämtade FJ Cruisern medan Titti höll i mina fötter. Efter en halvtimmes gräsläge under skuggande träd kom Tom springade med iskallt vatten. Och snart kom Lasse guppande på kostigen med bilen. Jag var räddad.

Det tog några timmar, men nu känner jag mig återställd. Märklig känsla när kroppens värmereglage slutar fungera.

Thomas lagade ljuvlig pasta putanesca och Titti gjorde en yoghurtefterrätt med jordgubbar. Mumsi, mumsi. Efter en omskakande upplevelse som dagens känner jag mig så ödmjuk och full av kärlek till livet. Sällan har mat smakat så bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0