Taos, New Mexico
Svindlande vackert väder när vi åkte från Colorado Springs, det var där vi övernattade, men det fattade jag inte förrän vi åkte mot Taos. En resa på cirka 4 timmar. Nu gjorde vi oss ingen brådska. Frukost på hotellet med odrickbart kaffe. Detta nödgade oss att stanna på vårt favoritställe. Räddaren vid kaffenöd i USA.
Appelfrittern var Lasses. Eftersom jag inte får äta mjöl på grund av ond mage tog jag bara två tuggor. Mums.
Vidare på till synes ändlösa vägar. Fortfarande i Colorado. Långt borta syns The Spanish Peaks.
Efter passet La Veta stannade vi i Fort Garland och köpte lite salvia och ett armband hos den här indianen. Jättetrevlig kille som satt där och läste och lyssnade på Mozart i sin lilla butik i denna lilla avfolkad håla, vidunderligt vackert belägen. Han berättade att en svensk vid namn Kent hade ett hus här uppe i bergen och att han kom hela vägen från Sweden, en gång om året. Efternamnet kom han inte ihåg. Kent - vem är du?
"Gotta have lots of stuff", som han sa.
Nu är vi framme i Taos och har sovit första natten i vårt alldeles bedårande lilla lerhus från 1800-talets början. Alla väggar är målade i blått, orange, gult och rött. Det ligger på La Loma Plaza, en "settlement" av spanjorer från mitten av 1700-talet. Bredvid vårt hus ligger ett litet kapell. Från de små fönstren ser man bergen. Magiskt!
Idag har jag skrivit och ätit lunch i solen. Och köpt en fågel av trä till Lasse i en alldeles underbar lite butik med konst från trakten. Jag blev liksom fast där i en timme. Damen gav mig alla sina bästa Taostips och ritade kartor på baksidan av vykort. Himmel vad mycket det finns att upptäcka.
Appelfrittern var Lasses. Eftersom jag inte får äta mjöl på grund av ond mage tog jag bara två tuggor. Mums.
Vidare på till synes ändlösa vägar. Fortfarande i Colorado. Långt borta syns The Spanish Peaks.
Efter passet La Veta stannade vi i Fort Garland och köpte lite salvia och ett armband hos den här indianen. Jättetrevlig kille som satt där och läste och lyssnade på Mozart i sin lilla butik i denna lilla avfolkad håla, vidunderligt vackert belägen. Han berättade att en svensk vid namn Kent hade ett hus här uppe i bergen och att han kom hela vägen från Sweden, en gång om året. Efternamnet kom han inte ihåg. Kent - vem är du?
"Gotta have lots of stuff", som han sa.
Nu är vi framme i Taos och har sovit första natten i vårt alldeles bedårande lilla lerhus från 1800-talets början. Alla väggar är målade i blått, orange, gult och rött. Det ligger på La Loma Plaza, en "settlement" av spanjorer från mitten av 1700-talet. Bredvid vårt hus ligger ett litet kapell. Från de små fönstren ser man bergen. Magiskt!
Idag har jag skrivit och ätit lunch i solen. Och köpt en fågel av trä till Lasse i en alldeles underbar lite butik med konst från trakten. Jag blev liksom fast där i en timme. Damen gav mig alla sina bästa Taostips och ritade kartor på baksidan av vykort. Himmel vad mycket det finns att upptäcka.
Kommentarer
Trackback
